skip to Main Content
Kärleken Inspirerar Jennifer Brown

Kärleken inspirerar Jennifer Brown

Jennifer Brown har alltid drivits av livslust och kraften till den inre kreativiteten. Tack vare Brown livserfarenhet och mogenhet speglar hennes kreativitet nu mer längtan till lusten än sorgen. Det smärtsamma har hon kunnat lämnat långt bakom sig.

– När jag står inför något nu ställer jag mig alltid frågan: Baserar jag det här på rädsla eller kärlek? När bränslet från hjärta till hjärna funkar bättre, faller liksom allt på plats. Det går inte att lösa ett problem från samma nivå av tänkande som skapade problemet, som Einstein sa. Vi behöver förändra sammanhanget eller kontexten utifrån var och hur det uppstod, säger Jennifer Brown.

Musik som terapi

Terapin heter musik, i den bearbetar och använder sångerskan sina upplevelser.
– Gud ja, mitt eget liv är det enda jag kan utgå ifrån när jag skriver låtar. För mig handlar det om att gå bortom rädslorna och försvaren. Jag hittar kraft, inspiration, läkning och förståelse för mig själv, vilket är vad hela livet går ut på, i alla fall för mig.

Låten Daddy’s Gone berör när hon var barn och pappan förlupte hemmet mitt i natten för att aldrig komma tillbaka. I Melodifestivalen 2009 hade hon svårt att hålla tillbaka tårarna när hon framförde Never Been Here Before. Sången handlar om sveket från pojkvännen som lämnade henne tre månader innan hon födde dottern Lilly. I juni släpptes låten In i himlen som handlar om att våga vara nära och ge sig hän. Den här gången är det kärleken som inspirerat henne. Sången har hon skrivit med syskonparet Alessandra och Nico Günthardt. De har även gjort mycket material till den än så länge namnlösa plattan som kommer i höst.
– Vi tussades ihop på rekommendation och fann varandra, samarbetet funkar jättebra.

1

Låtar på svenska

Det är ganska nytt för Jennifer att sjunga sina låtar på svenska. Sångerskan gjorde det när hon som sjuttonåring släppte sin första singel Drömmer om dig, och sedan med en tolkning av en Ted Gärdestad-låt, men därefter dröjde det tills 2015 då hon gjorde comeback.
– Jag har haft långa uppehåll under hela min karriär. Håller på med musik då också men med sådant som inte märks utåt, som att byta skivbolag och jobba i studion.

Att artisten övergav engelskan beror på att hon gjorde teaterdebut 2013 i musikalen Blodsbröder på Stockholms stadsteater.
– Det var en stor utmaning för mig. Jag har aldrig lärt mig skådespela utan går på känsla. Det var fantastiskt utvecklande, vilket inspirerade mig att börja sjunga mitt material på svenska.

Jennifer har tagit ton sedan barnsben; hon hyste aldrig något tvivel om sitt yrkesval.
– Musiken är mitt kall! Den ger kontakt och samhörighet med världen. Många gånger kan jag vara tveksam om vägen, men jag får indikationer och hör viskningar som visar mig rätt. Jag har alltid varit lyhörd.

Mottagligheten har hjälpt henne i många situationer.
– Andligheten är som en marmorering som genomsyrar hela min vardag. Jag måste vara sann mot mig själv, inte bara som artist utan också som människa. Andefattighet för mig är som ett otillfredsställt behov som skapar tomhetskänsla. Det andliga, gudomliga, kärlek eller vad du vill kalla det har gett mig himla mycket styrka och tillit. Det är lätt att förlora sig själv i olika livssituationer, men om jag är stadig i min källa bekommer inte världen mig lika mycket, säger Jennifer.

Just nu är det musiken som dominerar hennes liv, men i framtiden vill hon gärna göra mer film och teater.
– Det är jättekul att mixa uttryck. Jag har aldrig varit så orädd som på teaterscenen. Kändes som att jag kunde göra precis vad som helst; blev modig och det påverkade mig samt hela mitt sociala liv väldigt mycket. Det tog fram en slags barnslighet i mig som är svår att förklara. Utspel är viktigare än du tror och det är bra att pressa sig lite utanför ens komfortabla zon så att personligheten vidgas. Det är härligt.

Lusten att stå på scen delar artisten med dottern Lilly.
– Vet inte hur mycket jag kan avslöja men Lilly är snart aktuell i en film på stora duken. Hon är jätteintresserad av att agera. Viktigaste rådet jag kan ge henne, om hon satsar på skådespeleri, är att hängivenhet och glädje är viktigast – det måste kännas roligt.

Kärleken Inspirerar Jennifer Brown

Kärleken inspirerar Jennifer Brown

Jennifer Brown har alltid drivits av livslust och kraften till den inre kreativiteten. Tack vare Brown livserfarenhet och mogenhet speglar hennes kreativitet nu mer längtan till lusten än sorgen. Det smärtsamma har hon kunnat lämnat långt bakom sig.

– När jag står inför något nu ställer jag mig alltid frågan: Baserar jag det här på rädsla eller kärlek? När bränslet från hjärta till hjärna funkar bättre, faller liksom allt på plats. Det går inte att lösa ett problem från samma nivå av tänkande som skapade problemet, som Einstein sa. Vi behöver förändra sammanhanget eller kontexten utifrån var och hur det uppstod, säger Jennifer Brown.

Musik som terapi

Terapin heter musik, i den bearbetar och använder sångerskan sina upplevelser.
– Gud ja, mitt eget liv är det enda jag kan utgå ifrån när jag skriver låtar. För mig handlar det om att gå bortom rädslorna och försvaren. Jag hittar kraft, inspiration, läkning och förståelse för mig själv, vilket är vad hela livet går ut på, i alla fall för mig.

Låten Daddy’s Gone berör när hon var barn och pappan förlupte hemmet mitt i natten för att aldrig komma tillbaka. I Melodifestivalen 2009 hade hon svårt att hålla tillbaka tårarna när hon framförde Never Been Here Before. Sången handlar om sveket från pojkvännen som lämnade henne tre månader innan hon födde dottern Lilly. I juni släpptes låten In i himlen som handlar om att våga vara nära och ge sig hän. Den här gången är det kärleken som inspirerat henne. Sången har hon skrivit med syskonparet Alessandra och Nico Günthardt. De har även gjort mycket material till den än så länge namnlösa plattan som kommer i höst.
– Vi tussades ihop på rekommendation och fann varandra, samarbetet funkar jättebra.

1

Låtar på svenska

Det är ganska nytt för Jennifer att sjunga sina låtar på svenska. Sångerskan gjorde det när hon som sjuttonåring släppte sin första singel Drömmer om dig, och sedan med en tolkning av en Ted Gärdestad-låt, men därefter dröjde det tills 2015 då hon gjorde comeback.
– Jag har haft långa uppehåll under hela min karriär. Håller på med musik då också men med sådant som inte märks utåt, som att byta skivbolag och jobba i studion.

Att artisten övergav engelskan beror på att hon gjorde teaterdebut 2013 i musikalen Blodsbröder på Stockholms stadsteater.
– Det var en stor utmaning för mig. Jag har aldrig lärt mig skådespela utan går på känsla. Det var fantastiskt utvecklande, vilket inspirerade mig att börja sjunga mitt material på svenska.

Jennifer har tagit ton sedan barnsben; hon hyste aldrig något tvivel om sitt yrkesval.
– Musiken är mitt kall! Den ger kontakt och samhörighet med världen. Många gånger kan jag vara tveksam om vägen, men jag får indikationer och hör viskningar som visar mig rätt. Jag har alltid varit lyhörd.

Mottagligheten har hjälpt henne i många situationer.
– Andligheten är som en marmorering som genomsyrar hela min vardag. Jag måste vara sann mot mig själv, inte bara som artist utan också som människa. Andefattighet för mig är som ett otillfredsställt behov som skapar tomhetskänsla. Det andliga, gudomliga, kärlek eller vad du vill kalla det har gett mig himla mycket styrka och tillit. Det är lätt att förlora sig själv i olika livssituationer, men om jag är stadig i min källa bekommer inte världen mig lika mycket, säger Jennifer.

Just nu är det musiken som dominerar hennes liv, men i framtiden vill hon gärna göra mer film och teater.
– Det är jättekul att mixa uttryck. Jag har aldrig varit så orädd som på teaterscenen. Kändes som att jag kunde göra precis vad som helst; blev modig och det påverkade mig samt hela mitt sociala liv väldigt mycket. Det tog fram en slags barnslighet i mig som är svår att förklara. Utspel är viktigare än du tror och det är bra att pressa sig lite utanför ens komfortabla zon så att personligheten vidgas. Det är härligt.

Lusten att stå på scen delar artisten med dottern Lilly.
– Vet inte hur mycket jag kan avslöja men Lilly är snart aktuell i en film på stora duken. Hon är jätteintresserad av att agera. Viktigaste rådet jag kan ge henne, om hon satsar på skådespeleri, är att hängivenhet och glädje är viktigast – det måste kännas roligt.

Kärleken Inspirerar Jennifer Brown

Kärleken inspirerar Jennifer Brown

Jennifer Brown har alltid drivits av livslust och kraften till den inre kreativiteten. Tack vare Brown livserfarenhet och mogenhet speglar hennes kreativitet nu mer längtan till lusten än sorgen. Det smärtsamma har hon kunnat lämnat långt bakom sig.

– När jag står inför något nu ställer jag mig alltid frågan: Baserar jag det här på rädsla eller kärlek? När bränslet från hjärta till hjärna funkar bättre, faller liksom allt på plats. Det går inte att lösa ett problem från samma nivå av tänkande som skapade problemet, som Einstein sa. Vi behöver förändra sammanhanget eller kontexten utifrån var och hur det uppstod, säger Jennifer Brown.

Musik som terapi

Terapin heter musik, i den bearbetar och använder sångerskan sina upplevelser.
– Gud ja, mitt eget liv är det enda jag kan utgå ifrån när jag skriver låtar. För mig handlar det om att gå bortom rädslorna och försvaren. Jag hittar kraft, inspiration, läkning och förståelse för mig själv, vilket är vad hela livet går ut på, i alla fall för mig.

Låten Daddy’s Gone berör när hon var barn och pappan förlupte hemmet mitt i natten för att aldrig komma tillbaka. I Melodifestivalen 2009 hade hon svårt att hålla tillbaka tårarna när hon framförde Never Been Here Before. Sången handlar om sveket från pojkvännen som lämnade henne tre månader innan hon födde dottern Lilly. I juni släpptes låten In i himlen som handlar om att våga vara nära och ge sig hän. Den här gången är det kärleken som inspirerat henne. Sången har hon skrivit med syskonparet Alessandra och Nico Günthardt. De har även gjort mycket material till den än så länge namnlösa plattan som kommer i höst.
– Vi tussades ihop på rekommendation och fann varandra, samarbetet funkar jättebra.

1

Låtar på svenska

Det är ganska nytt för Jennifer att sjunga sina låtar på svenska. Sångerskan gjorde det när hon som sjuttonåring släppte sin första singel Drömmer om dig, och sedan med en tolkning av en Ted Gärdestad-låt, men därefter dröjde det tills 2015 då hon gjorde comeback.
– Jag har haft långa uppehåll under hela min karriär. Håller på med musik då också men med sådant som inte märks utåt, som att byta skivbolag och jobba i studion.

Att artisten övergav engelskan beror på att hon gjorde teaterdebut 2013 i musikalen Blodsbröder på Stockholms stadsteater.
– Det var en stor utmaning för mig. Jag har aldrig lärt mig skådespela utan går på känsla. Det var fantastiskt utvecklande, vilket inspirerade mig att börja sjunga mitt material på svenska.

Jennifer har tagit ton sedan barnsben; hon hyste aldrig något tvivel om sitt yrkesval.
– Musiken är mitt kall! Den ger kontakt och samhörighet med världen. Många gånger kan jag vara tveksam om vägen, men jag får indikationer och hör viskningar som visar mig rätt. Jag har alltid varit lyhörd.

Mottagligheten har hjälpt henne i många situationer.
– Andligheten är som en marmorering som genomsyrar hela min vardag. Jag måste vara sann mot mig själv, inte bara som artist utan också som människa. Andefattighet för mig är som ett otillfredsställt behov som skapar tomhetskänsla. Det andliga, gudomliga, kärlek eller vad du vill kalla det har gett mig himla mycket styrka och tillit. Det är lätt att förlora sig själv i olika livssituationer, men om jag är stadig i min källa bekommer inte världen mig lika mycket, säger Jennifer.

Just nu är det musiken som dominerar hennes liv, men i framtiden vill hon gärna göra mer film och teater.
– Det är jättekul att mixa uttryck. Jag har aldrig varit så orädd som på teaterscenen. Kändes som att jag kunde göra precis vad som helst; blev modig och det påverkade mig samt hela mitt sociala liv väldigt mycket. Det tog fram en slags barnslighet i mig som är svår att förklara. Utspel är viktigare än du tror och det är bra att pressa sig lite utanför ens komfortabla zon så att personligheten vidgas. Det är härligt.

Lusten att stå på scen delar artisten med dottern Lilly.
– Vet inte hur mycket jag kan avslöja men Lilly är snart aktuell i en film på stora duken. Hon är jätteintresserad av att agera. Viktigaste rådet jag kan ge henne, om hon satsar på skådespeleri, är att hängivenhet och glädje är viktigast – det måste kännas roligt.

Kärleken Inspirerar Jennifer Brown

Kärleken inspirerar Jennifer Brown

Jennifer Brown har alltid drivits av livslust och kraften till den inre kreativiteten. Tack vare Brown livserfarenhet och mogenhet speglar hennes kreativitet nu mer längtan till lusten än sorgen. Det smärtsamma har hon kunnat lämnat långt bakom sig.

– När jag står inför något nu ställer jag mig alltid frågan: Baserar jag det här på rädsla eller kärlek? När bränslet från hjärta till hjärna funkar bättre, faller liksom allt på plats. Det går inte att lösa ett problem från samma nivå av tänkande som skapade problemet, som Einstein sa. Vi behöver förändra sammanhanget eller kontexten utifrån var och hur det uppstod, säger Jennifer Brown.

Musik som terapi

Terapin heter musik, i den bearbetar och använder sångerskan sina upplevelser.
– Gud ja, mitt eget liv är det enda jag kan utgå ifrån när jag skriver låtar. För mig handlar det om att gå bortom rädslorna och försvaren. Jag hittar kraft, inspiration, läkning och förståelse för mig själv, vilket är vad hela livet går ut på, i alla fall för mig.

Låten Daddy’s Gone berör när hon var barn och pappan förlupte hemmet mitt i natten för att aldrig komma tillbaka. I Melodifestivalen 2009 hade hon svårt att hålla tillbaka tårarna när hon framförde Never Been Here Before. Sången handlar om sveket från pojkvännen som lämnade henne tre månader innan hon födde dottern Lilly. I juni släpptes låten In i himlen som handlar om att våga vara nära och ge sig hän. Den här gången är det kärleken som inspirerat henne. Sången har hon skrivit med syskonparet Alessandra och Nico Günthardt. De har även gjort mycket material till den än så länge namnlösa plattan som kommer i höst.
– Vi tussades ihop på rekommendation och fann varandra, samarbetet funkar jättebra.

1

Låtar på svenska

Det är ganska nytt för Jennifer att sjunga sina låtar på svenska. Sångerskan gjorde det när hon som sjuttonåring släppte sin första singel Drömmer om dig, och sedan med en tolkning av en Ted Gärdestad-låt, men därefter dröjde det tills 2015 då hon gjorde comeback.
– Jag har haft långa uppehåll under hela min karriär. Håller på med musik då också men med sådant som inte märks utåt, som att byta skivbolag och jobba i studion.

Att artisten övergav engelskan beror på att hon gjorde teaterdebut 2013 i musikalen Blodsbröder på Stockholms stadsteater.
– Det var en stor utmaning för mig. Jag har aldrig lärt mig skådespela utan går på känsla. Det var fantastiskt utvecklande, vilket inspirerade mig att börja sjunga mitt material på svenska.

Jennifer har tagit ton sedan barnsben; hon hyste aldrig något tvivel om sitt yrkesval.
– Musiken är mitt kall! Den ger kontakt och samhörighet med världen. Många gånger kan jag vara tveksam om vägen, men jag får indikationer och hör viskningar som visar mig rätt. Jag har alltid varit lyhörd.

Mottagligheten har hjälpt henne i många situationer.
– Andligheten är som en marmorering som genomsyrar hela min vardag. Jag måste vara sann mot mig själv, inte bara som artist utan också som människa. Andefattighet för mig är som ett otillfredsställt behov som skapar tomhetskänsla. Det andliga, gudomliga, kärlek eller vad du vill kalla det har gett mig himla mycket styrka och tillit. Det är lätt att förlora sig själv i olika livssituationer, men om jag är stadig i min källa bekommer inte världen mig lika mycket, säger Jennifer.

Just nu är det musiken som dominerar hennes liv, men i framtiden vill hon gärna göra mer film och teater.
– Det är jättekul att mixa uttryck. Jag har aldrig varit så orädd som på teaterscenen. Kändes som att jag kunde göra precis vad som helst; blev modig och det påverkade mig samt hela mitt sociala liv väldigt mycket. Det tog fram en slags barnslighet i mig som är svår att förklara. Utspel är viktigare än du tror och det är bra att pressa sig lite utanför ens komfortabla zon så att personligheten vidgas. Det är härligt.

Lusten att stå på scen delar artisten med dottern Lilly.
– Vet inte hur mycket jag kan avslöja men Lilly är snart aktuell i en film på stora duken. Hon är jätteintresserad av att agera. Viktigaste rådet jag kan ge henne, om hon satsar på skådespeleri, är att hängivenhet och glädje är viktigast – det måste kännas roligt.

Kärleken Inspirerar Jennifer Brown

Kärleken inspirerar Jennifer Brown

Jennifer Brown har alltid drivits av livslust och kraften till den inre kreativiteten. Tack vare Brown livserfarenhet och mogenhet speglar hennes kreativitet nu mer längtan till lusten än sorgen. Det smärtsamma har hon kunnat lämnat långt bakom sig.

– När jag står inför något nu ställer jag mig alltid frågan: Baserar jag det här på rädsla eller kärlek? När bränslet från hjärta till hjärna funkar bättre, faller liksom allt på plats. Det går inte att lösa ett problem från samma nivå av tänkande som skapade problemet, som Einstein sa. Vi behöver förändra sammanhanget eller kontexten utifrån var och hur det uppstod, säger Jennifer Brown.

Musik som terapi

Terapin heter musik, i den bearbetar och använder sångerskan sina upplevelser.
– Gud ja, mitt eget liv är det enda jag kan utgå ifrån när jag skriver låtar. För mig handlar det om att gå bortom rädslorna och försvaren. Jag hittar kraft, inspiration, läkning och förståelse för mig själv, vilket är vad hela livet går ut på, i alla fall för mig.

Låten Daddy’s Gone berör när hon var barn och pappan förlupte hemmet mitt i natten för att aldrig komma tillbaka. I Melodifestivalen 2009 hade hon svårt att hålla tillbaka tårarna när hon framförde Never Been Here Before. Sången handlar om sveket från pojkvännen som lämnade henne tre månader innan hon födde dottern Lilly. I juni släpptes låten In i himlen som handlar om att våga vara nära och ge sig hän. Den här gången är det kärleken som inspirerat henne. Sången har hon skrivit med syskonparet Alessandra och Nico Günthardt. De har även gjort mycket material till den än så länge namnlösa plattan som kommer i höst.
– Vi tussades ihop på rekommendation och fann varandra, samarbetet funkar jättebra.

1

Låtar på svenska

Det är ganska nytt för Jennifer att sjunga sina låtar på svenska. Sångerskan gjorde det när hon som sjuttonåring släppte sin första singel Drömmer om dig, och sedan med en tolkning av en Ted Gärdestad-låt, men därefter dröjde det tills 2015 då hon gjorde comeback.
– Jag har haft långa uppehåll under hela min karriär. Håller på med musik då också men med sådant som inte märks utåt, som att byta skivbolag och jobba i studion.

Att artisten övergav engelskan beror på att hon gjorde teaterdebut 2013 i musikalen Blodsbröder på Stockholms stadsteater.
– Det var en stor utmaning för mig. Jag har aldrig lärt mig skådespela utan går på känsla. Det var fantastiskt utvecklande, vilket inspirerade mig att börja sjunga mitt material på svenska.

Jennifer har tagit ton sedan barnsben; hon hyste aldrig något tvivel om sitt yrkesval.
– Musiken är mitt kall! Den ger kontakt och samhörighet med världen. Många gånger kan jag vara tveksam om vägen, men jag får indikationer och hör viskningar som visar mig rätt. Jag har alltid varit lyhörd.

Mottagligheten har hjälpt henne i många situationer.
– Andligheten är som en marmorering som genomsyrar hela min vardag. Jag måste vara sann mot mig själv, inte bara som artist utan också som människa. Andefattighet för mig är som ett otillfredsställt behov som skapar tomhetskänsla. Det andliga, gudomliga, kärlek eller vad du vill kalla det har gett mig himla mycket styrka och tillit. Det är lätt att förlora sig själv i olika livssituationer, men om jag är stadig i min källa bekommer inte världen mig lika mycket, säger Jennifer.

Just nu är det musiken som dominerar hennes liv, men i framtiden vill hon gärna göra mer film och teater.
– Det är jättekul att mixa uttryck. Jag har aldrig varit så orädd som på teaterscenen. Kändes som att jag kunde göra precis vad som helst; blev modig och det påverkade mig samt hela mitt sociala liv väldigt mycket. Det tog fram en slags barnslighet i mig som är svår att förklara. Utspel är viktigare än du tror och det är bra att pressa sig lite utanför ens komfortabla zon så att personligheten vidgas. Det är härligt.

Lusten att stå på scen delar artisten med dottern Lilly.
– Vet inte hur mycket jag kan avslöja men Lilly är snart aktuell i en film på stora duken. Hon är jätteintresserad av att agera. Viktigaste rådet jag kan ge henne, om hon satsar på skådespeleri, är att hängivenhet och glädje är viktigast – det måste kännas roligt.

Kärleken Inspirerar Jennifer Brown

Kärleken inspirerar Jennifer Brown

Jennifer Brown har alltid drivits av livslust och kraften till den inre kreativiteten. Tack vare Brown livserfarenhet och mogenhet speglar hennes kreativitet nu mer längtan till lusten än sorgen. Det smärtsamma har hon kunnat lämnat långt bakom sig.

– När jag står inför något nu ställer jag mig alltid frågan: Baserar jag det här på rädsla eller kärlek? När bränslet från hjärta till hjärna funkar bättre, faller liksom allt på plats. Det går inte att lösa ett problem från samma nivå av tänkande som skapade problemet, som Einstein sa. Vi behöver förändra sammanhanget eller kontexten utifrån var och hur det uppstod, säger Jennifer Brown.

Musik som terapi

Terapin heter musik, i den bearbetar och använder sångerskan sina upplevelser.
– Gud ja, mitt eget liv är det enda jag kan utgå ifrån när jag skriver låtar. För mig handlar det om att gå bortom rädslorna och försvaren. Jag hittar kraft, inspiration, läkning och förståelse för mig själv, vilket är vad hela livet går ut på, i alla fall för mig.

Låten Daddy’s Gone berör när hon var barn och pappan förlupte hemmet mitt i natten för att aldrig komma tillbaka. I Melodifestivalen 2009 hade hon svårt att hålla tillbaka tårarna när hon framförde Never Been Here Before. Sången handlar om sveket från pojkvännen som lämnade henne tre månader innan hon födde dottern Lilly. I juni släpptes låten In i himlen som handlar om att våga vara nära och ge sig hän. Den här gången är det kärleken som inspirerat henne. Sången har hon skrivit med syskonparet Alessandra och Nico Günthardt. De har även gjort mycket material till den än så länge namnlösa plattan som kommer i höst.
– Vi tussades ihop på rekommendation och fann varandra, samarbetet funkar jättebra.

1

Låtar på svenska

Det är ganska nytt för Jennifer att sjunga sina låtar på svenska. Sångerskan gjorde det när hon som sjuttonåring släppte sin första singel Drömmer om dig, och sedan med en tolkning av en Ted Gärdestad-låt, men därefter dröjde det tills 2015 då hon gjorde comeback.
– Jag har haft långa uppehåll under hela min karriär. Håller på med musik då också men med sådant som inte märks utåt, som att byta skivbolag och jobba i studion.

Att artisten övergav engelskan beror på att hon gjorde teaterdebut 2013 i musikalen Blodsbröder på Stockholms stadsteater.
– Det var en stor utmaning för mig. Jag har aldrig lärt mig skådespela utan går på känsla. Det var fantastiskt utvecklande, vilket inspirerade mig att börja sjunga mitt material på svenska.

Jennifer har tagit ton sedan barnsben; hon hyste aldrig något tvivel om sitt yrkesval.
– Musiken är mitt kall! Den ger kontakt och samhörighet med världen. Många gånger kan jag vara tveksam om vägen, men jag får indikationer och hör viskningar som visar mig rätt. Jag har alltid varit lyhörd.

Mottagligheten har hjälpt henne i många situationer.
– Andligheten är som en marmorering som genomsyrar hela min vardag. Jag måste vara sann mot mig själv, inte bara som artist utan också som människa. Andefattighet för mig är som ett otillfredsställt behov som skapar tomhetskänsla. Det andliga, gudomliga, kärlek eller vad du vill kalla det har gett mig himla mycket styrka och tillit. Det är lätt att förlora sig själv i olika livssituationer, men om jag är stadig i min källa bekommer inte världen mig lika mycket, säger Jennifer.

Just nu är det musiken som dominerar hennes liv, men i framtiden vill hon gärna göra mer film och teater.
– Det är jättekul att mixa uttryck. Jag har aldrig varit så orädd som på teaterscenen. Kändes som att jag kunde göra precis vad som helst; blev modig och det påverkade mig samt hela mitt sociala liv väldigt mycket. Det tog fram en slags barnslighet i mig som är svår att förklara. Utspel är viktigare än du tror och det är bra att pressa sig lite utanför ens komfortabla zon så att personligheten vidgas. Det är härligt.

Lusten att stå på scen delar artisten med dottern Lilly.
– Vet inte hur mycket jag kan avslöja men Lilly är snart aktuell i en film på stora duken. Hon är jätteintresserad av att agera. Viktigaste rådet jag kan ge henne, om hon satsar på skådespeleri, är att hängivenhet och glädje är viktigast – det måste kännas roligt.

Kärleken Inspirerar Jennifer Brown

Kärleken inspirerar Jennifer Brown

Jennifer Brown har alltid drivits av livslust och kraften till den inre kreativiteten. Tack vare Brown livserfarenhet och mogenhet speglar hennes kreativitet nu mer längtan till lusten än sorgen. Det smärtsamma har hon kunnat lämnat långt bakom sig.

– När jag står inför något nu ställer jag mig alltid frågan: Baserar jag det här på rädsla eller kärlek? När bränslet från hjärta till hjärna funkar bättre, faller liksom allt på plats. Det går inte att lösa ett problem från samma nivå av tänkande som skapade problemet, som Einstein sa. Vi behöver förändra sammanhanget eller kontexten utifrån var och hur det uppstod, säger Jennifer Brown.

Musik som terapi

Terapin heter musik, i den bearbetar och använder sångerskan sina upplevelser.
– Gud ja, mitt eget liv är det enda jag kan utgå ifrån när jag skriver låtar. För mig handlar det om att gå bortom rädslorna och försvaren. Jag hittar kraft, inspiration, läkning och förståelse för mig själv, vilket är vad hela livet går ut på, i alla fall för mig.

Låten Daddy’s Gone berör när hon var barn och pappan förlupte hemmet mitt i natten för att aldrig komma tillbaka. I Melodifestivalen 2009 hade hon svårt att hålla tillbaka tårarna när hon framförde Never Been Here Before. Sången handlar om sveket från pojkvännen som lämnade henne tre månader innan hon födde dottern Lilly. I juni släpptes låten In i himlen som handlar om att våga vara nära och ge sig hän. Den här gången är det kärleken som inspirerat henne. Sången har hon skrivit med syskonparet Alessandra och Nico Günthardt. De har även gjort mycket material till den än så länge namnlösa plattan som kommer i höst.
– Vi tussades ihop på rekommendation och fann varandra, samarbetet funkar jättebra.

1

Låtar på svenska

Det är ganska nytt för Jennifer att sjunga sina låtar på svenska. Sångerskan gjorde det när hon som sjuttonåring släppte sin första singel Drömmer om dig, och sedan med en tolkning av en Ted Gärdestad-låt, men därefter dröjde det tills 2015 då hon gjorde comeback.
– Jag har haft långa uppehåll under hela min karriär. Håller på med musik då också men med sådant som inte märks utåt, som att byta skivbolag och jobba i studion.

Att artisten övergav engelskan beror på att hon gjorde teaterdebut 2013 i musikalen Blodsbröder på Stockholms stadsteater.
– Det var en stor utmaning för mig. Jag har aldrig lärt mig skådespela utan går på känsla. Det var fantastiskt utvecklande, vilket inspirerade mig att börja sjunga mitt material på svenska.

Jennifer har tagit ton sedan barnsben; hon hyste aldrig något tvivel om sitt yrkesval.
– Musiken är mitt kall! Den ger kontakt och samhörighet med världen. Många gånger kan jag vara tveksam om vägen, men jag får indikationer och hör viskningar som visar mig rätt. Jag har alltid varit lyhörd.

Mottagligheten har hjälpt henne i många situationer.
– Andligheten är som en marmorering som genomsyrar hela min vardag. Jag måste vara sann mot mig själv, inte bara som artist utan också som människa. Andefattighet för mig är som ett otillfredsställt behov som skapar tomhetskänsla. Det andliga, gudomliga, kärlek eller vad du vill kalla det har gett mig himla mycket styrka och tillit. Det är lätt att förlora sig själv i olika livssituationer, men om jag är stadig i min källa bekommer inte världen mig lika mycket, säger Jennifer.

Just nu är det musiken som dominerar hennes liv, men i framtiden vill hon gärna göra mer film och teater.
– Det är jättekul att mixa uttryck. Jag har aldrig varit så orädd som på teaterscenen. Kändes som att jag kunde göra precis vad som helst; blev modig och det påverkade mig samt hela mitt sociala liv väldigt mycket. Det tog fram en slags barnslighet i mig som är svår att förklara. Utspel är viktigare än du tror och det är bra att pressa sig lite utanför ens komfortabla zon så att personligheten vidgas. Det är härligt.

Lusten att stå på scen delar artisten med dottern Lilly.
– Vet inte hur mycket jag kan avslöja men Lilly är snart aktuell i en film på stora duken. Hon är jätteintresserad av att agera. Viktigaste rådet jag kan ge henne, om hon satsar på skådespeleri, är att hängivenhet och glädje är viktigast – det måste kännas roligt.

Back To Top