Richard Flinck:Richard Flinck är inte bara creative director, han är passagerare också. Oavsett om han åker buss eller flyger så får personalen gärna se ut som de en gång gjorde på Pan Am. Serverar de sedan något litet samt levererar ett vänligt leende också så ... En man kan drömma.Intressen:Framtiden
Taggar Resor,
Text |Richard Flinck

Flygvärdinnor och framtidstro

Långt efter att den är bortglömd har jag nu i ett sträck och under en helg avnjutit tv-serien Pan Am. Fantastiskt. Framför mina förvånade ögon flimrade en värld full av framtidstro och vackra kvinnor. En värld i vilken man tycktes övertygad om att ”nu är allting kalas och allting kommer att bli bättre”. Inget tjafsande om att flygbränsle är skadligt för miljön, inga tillrättavisningar för den som vill ta sig ett knaster ombord; saknade man egen tändare fanns på armlängds avstånd snabb hjälp att få. Undersköna varelser i uniform fanns till hands med såväl eld som rusdrycker. Paradiset vill jag tänka mig så. Tv-serien Pan Am är ett enda frossande i skönhet, sex, flärd, internationella romanser och lyx och äventyr. Men då man borrar lite djupare i ämnet finner man snart att verkligheten i vanlig ordning överträffar dikten. Pan Am flög enbart långlinjer och hade under många år de klassiska flightnumren PA001 och PA002, två flighter som gick jorden runt, den ena i östlig riktning, den andra i västlig. ”Jag flög den 97 gånger, det tog 10-12 dagar varje gång och flighten gick ungefär Los Angeles-Honolulu-Hongkong-Bangkok-Delhi-Teheran-Rom-London-Los Angeles. Vi brukade stanna i 24 timmar på varje stopp, sedan kom nästa maskin”, berättar Sofie Krönklein som började som flygvärdinna på Pan Am 1957.

Historien om flygbolaget är fylld av framgång, internationella romanser, lyx och flärd. Lite som vi tänker oss paradiset.

Kom flyg med mig

I den BBC-producerade dokumentären Come Fly With Me: The Story of Pan Am berättas det om hur Pan Am kickstartade jetåldern och krympte världen. Pan Ams grundare Juan Trippe var en visionär av stora mått. Av ett litet obetydligt flygbolag som ägnade sig åt postflygning och viss passagerartrafik mellan Florida och Kuba skapade han vad som skulle komma att bli världens mest framgångsrika flygbolag. Pan Am skapade i hög grad den moderna flygindustrin och brukar anses vara det flygbolag som gjorde jetflyg till en tjänst för massorna. Man stod även bakom framgångsrika innovationer som Jumbo Jet och datoriserade bokningssystem. Företaget kändes igen på sin logotyp i form av en blå jordglob och på användandet av ordet ”Clipper” i flygplanens namn. För att inte tala om piloternas urstiliga vita uniformsmössor. I rymdfilmen 2001 – A Space Odyssey är det naturligt nog en Pan Am-logga som pryder den raket som i den magiska framtiden flyger passagerare till en rymdstation. Inget märkligt i det. Och skulle man på 60-talet ha med bilder på ett flygplan i en spelfilm så var valet självklart. Man smackade på en Pan Am-logga så var saken klar.

Din värdinna under resan erbjuder ett smörgåsbord fyllt av resor och upplevelser.

En värld av röda linjer

Flygbolagets routemap, det vill säga en visualisering av de sträckor bolaget trafikerade var som att se en världskarta bestående av röda linjer mellan exotiska och sexiga destinationer. Antarktis och Nordpolen var – av lätt förståeliga skäl – de enda platserna på jordklotet på vilka det inte med jämna mellanrum landade en maskin från Pan Am. Flygvärdinnorna var hjältar, piloterna var idoler, ja, till och med passagerarna var celebriteter – och behandlades som sådana. I Come Fly With Me: The Story of Pan Am berättar storheter som skådespelaren Robert Vaughn och modeskaparen Mary Quant om den ombordlyx som gjorde dem till frequent flyers hos Pan Am. Har du förresten någon gång undrat var uttrycket ”jetset” kommer ifrån? Precis, det var benämningen på de människor som flög med och arbetade på Pan Am. Mer behöver egentligen inte sägas. Och riktigt varför jag berättar om det här vet jag inte. Men den framtidstro och den tillförsikt historien om Pan Am andas kan i tider som våra vara uppfriskande. Framtiden var så ljus att man tvingades bära solglasögon. Bara en sån’ sak.


Richard Flinck:Richard Flinck är inte bara creative director, han är passagerare också. Oavsett om han åker buss eller flyger så får personalen gärna se ut som de en gång gjorde på Pan Am. Serverar de sedan något litet samt levererar ett vänligt leende också så ... En man kan drömma.Intressen:Framtiden
Taggar: Resor,
Text |Richard Flinck